Handlingarna är väl en del av personligheten?
Har ni sett filmen Batman Begins? Grymt bra, fast fortsättningen är nog ännu bättre. Och Batman, mjao, råfräsch :) Men i alla fall , i den filmen är det någon som säger att det är inte det vi har inom oss, utan våra handlingar, som avgör vem vi är, eller något liknande. Jag tyckte det var bra sagt. För om man säger att man ska värna om miljön men sedan skiter i att panta burkar och allt sådant, då är man väl inte bättre än de som säger att de skiter i miljön? Om man hela tiden är elak mot någon spelar det väl ingen roll om man innerst inne vill vara snäll mot personen?
Det tror i alla fall jag. Visst kan man göra dumma saker, det har väl vi alla gjort, och det betyder inte att vi är "dåliga människor", vad nu det betyder. Men om man gång på gång gör saker som man själv tycker är fel, som man sedan ångrar, varför gör man då de sakerna? Kan man då säga att man är bättre än de personer som gör sakerna samvetslöst? Det tror jag inte. Gör man saker som man själv anser vara fel, är man minst lika dum som en som gör dumma saker och anser att det är rätt. Det är en fråga om moral och etik, men också om handlande.
Att sitta och titta på medan en annan person gör något dumt, gång på gång, utan att ingripa, är även det fel tycker jag. Att påstå att man tycker om en person, men inte det den gör, förstår jag inte riktigt. Visst, om personen ifråga har gjort en dum grej, är det klart att man inte kan döma den. Men, om personen gång efter gång gör åtskilliga dumma grejer, då kanske man borde tänka efter. Är den här personen verkligen schysst? För ens handlingar är väl en rätt stor del av personligheten, eller?
Jag är inte helt hundra på vad det är jag försöker komma fram till, men det jag tror att jag försöker säga är att vi kanske ska tänka efter en gång innan vi handlar. Är det här, enligt mina moraliska synpunkter, verkligen rätt sak att göra?
