Jag har alltid velat rida, på en grön sommaräng
AJ. Ont i rumpan. Red för första gången på jag vet inte hur länge. Längre än ett år sen iaf. Och det blev en barbackatur. Jag kan helt o hållet garantera att hästar inte är ryggradslösa djur, för er som tvekat. Ryggraden satt där den skulle.
Och nu är det slut på friden o fröjden här hemma. Mor, far o hund har flyttat hem igen efter nästan sju veckor på landet. Folk som är i vägen, folk som undrar vart man ska, folk som ockuperar soffan, folk som väsnas, städar o tjatar. Baksidan fylls av hundskall och röklukt. Saker som legat så bra på sina platser flyttas plötsligt till nya ställen.
Men nu slipper jag laga mat, handla och få dåligt samvete för de där blommorna som aldrig vattnas eller tvätten som aldrig hängs. Nu får jag en promenadkompis igen. Och en lekkamrat. Och någon att gosa med. Det gillar vi.
Hemma en fredagkväll för övrigt. Vad har hänt? Har jag gått o blivit gammal?
Heppåre
