Ett litet äventyr
Med betoning på litet.
Blev nämligen ingen Malaysia-resa. Inte än på en månad iaf.
Tuffade iväg på moppen till Phuket Town, upp och ned för berget i kringelikrokar.
En dryg halvtimme härifrån kanske.
En riktig labyrint-stad med en massa icke engelsktalande thaiare.
Spännande.
Efter ett antal felkörningar och en vägbeskrivning lyckades jag få tag på en tuktuk-chaufför som kunde visa mig vägen.
Fick visum en extra månad.
Men thaiare är lite roliga. Jag kommer in på immigration och ber om visum.
Först ska jag springa ut och nerför trappan och kopiera passet.
Upp igen. Få ett papper, ner igen. Ta kort och fylla i pappret.
Upp igen. Sitta och vänta på 17 stämplar.
Sen kommer en tjej som tydligen enbart jobbar med att hämta pass från de 10 som sitter och tar emot ansökningar, och bära dessa pass (i detta fall 3 st) in till ett rum sådär 30 meter bort. Sen ska hon sitta och vänta. Och iväg hämta passen igen.
Himla effektiva dom är här.
Sådär 20 min fick jag sitta och vänta på gud vet vad.
Blev nämligen ingen Malaysia-resa. Inte än på en månad iaf.
Tuffade iväg på moppen till Phuket Town, upp och ned för berget i kringelikrokar.
En dryg halvtimme härifrån kanske.
En riktig labyrint-stad med en massa icke engelsktalande thaiare.
Spännande.
Efter ett antal felkörningar och en vägbeskrivning lyckades jag få tag på en tuktuk-chaufför som kunde visa mig vägen.
Fick visum en extra månad.
Men thaiare är lite roliga. Jag kommer in på immigration och ber om visum.
Först ska jag springa ut och nerför trappan och kopiera passet.
Upp igen. Få ett papper, ner igen. Ta kort och fylla i pappret.
Upp igen. Sitta och vänta på 17 stämplar.
Sen kommer en tjej som tydligen enbart jobbar med att hämta pass från de 10 som sitter och tar emot ansökningar, och bära dessa pass (i detta fall 3 st) in till ett rum sådär 30 meter bort. Sen ska hon sitta och vänta. Och iväg hämta passen igen.
Himla effektiva dom är här.
Sådär 20 min fick jag sitta och vänta på gud vet vad.
Kommentarer
Trackback
